WWL: Pressmeddelande

Våldet i Syrien har ökat sedan Bashar al-Assad föll. Andra tydliga exempel är länder söder om Sahara, som Sudan och Mali, där våldet också har ökat kraftigt. Nigeria är fortfarande det land där flest dödas. Under perioden rapporterades 4 849 kristna ha dödats för sin tro världen över, varav 3 490 i Nigeria, jämfört med 3 100 året innan.

Syrien har för första gången sedan 2017 tagit sig in bland de tio första på listan, efter Bashar al-Assads fall och den jihadistiska gruppen Hay’at Tahrir al-Shams (HTS) maktövertagande. Det är en av de största förändringarna under ett enskilt år i listans historia.

När Assadregeringen föll i december 2024 var de syriska kristna försiktigt optimistiska. De trodde att de skulle få leva i fred under Hay’at Tahrir al-Sham . I stället har vi sett motsatsen, med fruktansvärda händelser: självmordsattentat mot kristna, vanhelgade kyrkor och kristna som tvingats gå under jorden.

Efter flera år av relativt lugn sedan IS föll har Syrien återigen hamnat bland de tio första länderna på listan på grund av det ökade våldet mot kristna. Attacken i Damaskus i juni, där 22 kristna dödades, krossade illusionen om säkerhet. Attacken var en varning: när statens skydd kollapsar och extremistisk ideologi fyller det ”politiska vakuumet” kan religiösa minoriteter få skörda följderna. Världen kan inte se bort igen!

Historisk förändring i Syrien

Syriens poäng steg med 12 till som högst 90, och landet klättrade från plats 18 till plats 6 på listan. Den främsta orsaken var att poängen för våld ökade med 9, från 7 till 16,1 (högsta möjliga poäng var 16,7). Enligt listan dödades minst 27 syriska kristna under granskningsperioden, jämfört med noll året innan. Vid ett självmordsattentat 2025 i den grekisk-ortodoxa Mar Elias-kyrkan i Damaskus dödades 22 kristna och 63 skadades.

Våldsvågen sträcker sig bortom attacken. I staden Hama angrep en oidentifierad beväpnad man det grekisk-ortodoxa ärkestiftet, skadade kyrkans egendom och reliker och vanhelgade gravar på en närliggande kristen begravningsplats. Religiösa samfund har utsatts för våld, kristna skolor har stängts och attackerna mot kyrkor har ökat dramatiskt.

Forskare rapporterar att många kristna har slutat gå i kyrkan på grund av attacken i Damaskus. Rädslan för nya attacker och för islamisk radikalism har fått troende att dölja religiösa symboler och undvika att utöva sin tro offentligt.

Växande förtryck vid sidan av våldet

Syriens interimistiska grundlag, som trädde i kraft i mars 2025, beskriver en centraliserad presidentrepublik och bygger lagstiftningen på islamisk lag. Utbildningen har reformerats i linje med islamisk ideologi, förislamiska historiska händelser har strukits och kristna omtalas som ”förbannade och vilsna”. I kristna områden kör fordon omkring och uppmanar via högtalare befolkningen att konvertera till islam. Kyrkor översvämmas av flygblad som kräver att kristna konverterar till islam eller betalar jizya (en skatt som läggs på icke-muslimer som en säkerhetsåtgärd).

Enligt Open Doors bedömning befinner sig Syrien i den farligaste kategorin någonsin när det gäller förföljelse av individer, familjer och den nationella existensen: Syriens totalpoäng har aldrig varit högre.

Krympande kristen befolkning

Open Doors uppskattar att det i dag bor 300 000 kristna i Syrien, hundratusentals färre än innan Islamiska staten tog kontroll över regionen 2013. Ju färre de blir, desto mer utsatta blir de. Den främsta orsaken är att inhemska kristna familjer saknar den förankring i stammar som kan ge skydd i områden där staten inte kan garantera säkerheten.

Permanent kris i Afrika söder om Sahara

Situationen i Syrien är oroande, men omfattningen av förföljelsen i Afrika söder om Sahara är svindlande. De 14 länderna söder om Sahara på listan har en befolkning på över 721 miljoner, och nästan hälften av dem är kristna. Var åttonde kristen i världen bor i något av dessa länder. Våldet i regionen har ökat dramatiskt. För tio år sedan fanns 12 länder söder om Sahara på listan, och deras sammanlagda poäng var 49 procent av de möjliga. År 2026 hade andelen stigit till 88 procent. Totalt fick tre länder högsta möjliga poäng för våld 2026, 16,7. Alla tre ligger söder om Sahara: Sudan, Nigeria och Mali.

Trump om förföljelsen av kristna i Nigeria

I ett uttalande i november 2025 uttryckte USA:s president Donald Trump sin upprördhet över det stora antalet nigerianska kristna som dödats för sin tro. Uttalandet har fått stor uppmärksamhet i medierna, som har svårt att förstå förföljelsen i landet.

Nigeria är fortfarande den främsta skådeplatsen för dödligt våld mot kristna. Under granskningsperioden dödades 4 849 kristna för sin tro världen över, varav 3 490 var nigerianer. Det är en ökning från 3 100 året innan. Vid en attack i juni 2025 angrep beväpnade muslimska fulanimän ett kristet jordbrukarsamhälle i Yelwata i delstaten Benue. Attacken pågick i fyra timmar, och 258 människor, de flesta kvinnor och barn, dödades genom skottlossning och mordbrand.

Fallen i Nigeria är komplexa, men avsikten råder det inget tvivel om. Enligt offren sade fulanimilitanter: ”Vi ska förgöra alla kristna.” Kidnappade kristna har berättat att Boko Haram-medlemmar sade till dem: ”Om ni var muslimer skulle vi inte tortera er.”

Förföljelsen av kristna fortsatte under inbördeskriget i Sudan: i dag finns 9,6 miljoner internflyktingar i landet. Sudan ligger på fjärde plats på listan, eftersom båda de stridande parterna, ”armén” och ”Rapid Support Forces”, angriper kristna i ett försök att framställa sig som fromma muslimer. Regionen präglas av

svaga regeringar som skapar ett politiskt vakuum, som islamistiska väpnade grupper ostraffat fyller i olika delar av Burkina Faso, Mali, Demokratiska republiken Kongo, Centralafrikanska republiken, Somalia, Niger och Moçambique.

Dömda till isolering

Bönelistan för 2026 avslöjar ett oroande globalt fenomen bakom det fysiska våldet: kristna tvingas samlas i hemliga församlingar och måste räkna med övervakning och strikta regleringar. Situationen i Algeriet är ett tydligt exempel. Landets poäng är 77, men sammansättningen har förändrats dramatiskt: alla protestantiska kyrkor har tvingats stänga, vilket har minskat antalet våldsdåd men isolerat de kristna. Samtidigt har poängen för samhällsliv och nationellt liv ökat. Myndigheterna har stängt en Facebookgrupp med 50 000 följare och fryst församlingslivet. 75 procent av de algeriska kristna har förlorat kontakten med sin kyrka.

En liknande utveckling kan ses i Kina, där den mycket höga poängen 79 helt beror på ökat förtryck på nationell nivå och inte på våldsdåd. Lagar om religiöst beteende på nätet, som trädde i kraft i september 2025, förbjuder användning av bibelappar, insamlingar och verksamhet riktad till unga, och kräver att religiösa ledare stöder kommunistpartiet. Fristående huskyrkor, som tidigare samlade stora skaror, har krympt till grupper på tio till tjugo personer i privata hem.

Samma sak syns i Tunisien, Mauretanien och Vietnam, där strikt kontroll, övervakning och vagt formulerade lagar isolerar kristna från varandra.

Vissa positiva tecken

I Bangladesh har det varit relativt lugnt sedan de politiska oroligheterna i augusti 2024, och landets poäng för våld har förbättrats med 20 procent. Den tillförordnade premiärministern Muhammad Yunus har offentligt uttalat sitt stöd för religionsfrihet. De kommande valen kan dock sätta detta åtagande på prov.

I Malaysia beordrade en domstol att utredningen av kidnappningen av pastor Raymond Koh 2017 ska återupptas. Domstolen konstaterade också att polisen var inblandad och dömde ut 7,4 miljoner dollar i skadestånd. Sri Lankas poäng sjönk med 4, till plats 65, en nedgång på 4 placeringar. Det beror på att regeringen har förbättrat sitt bemötande av kristna, med minskad diskriminering och bättre rättsskipning.

Om WWL

World Watch List rangordnar de 50 länder där förföljelsen av kristna är som mest extrem. Open Doors granskar våld och förtryck mot kristna inom sex områden: privatliv, familj, samhällsliv och nationellt liv, kyrka samt våld. Rangordningen bygger på verifierbara rapporter som samlats in under en tolv månader lång granskningsperiod som avslutades den 30 september 2025.

Hur stöder Open Doors förföljda kristna?

Open Doors hjälper kristna att stå fasta som vittnen om Jesu Kristi evangelium under de svåraste förhållanden. Organisationen arbetar också för kristnas rätt att fritt tro, be och utöva sin tro, både enskilt och i gemenskap, med förståelse och utan diskriminering.

Open Doors ger också förföljda kristna praktisk hjälp i form av mat, medicin, traumavård och juridiskt bistånd, driver skyddshem och erbjuder själavård och utbildning. Organisationen delar dessutom ut biblar och kristen litteratur.